Nystickat

Äntligen klarar jag av att en kort stund sitta på min specialstol vid datorn igen. Jag har längtat efter att få visa upp det senaste ur min stickade kollektion. Tack alla som uppmuntrar mig med kommenterar här, hälsningar via kort, sms och på Facebook och alla goa telefonsamtal och besök. Ni ska veta att det betyder så ofantligt mycket för mig. Det blir ganska ensamt annars på sofflocket. I slutet av förra veckan kom min rektor på besök med en urvacker stor blombukett, chokladpraliner OCH Damernas Värld. Vad sägs om det! Samma kväll ramlar bonusdotterlillasyster  (hon med pajasorkidéen) C in med chokladmuffins. Jag känner mig både priviligerad och utvald men framför allt tacksam.
Nu till andra gobitar i  livet just nu. Äldsta dottern H beställde tidigt i höstas en tubhalsduk. Jag hittade inget mönster som någon av oss riktigt tyckte att vi var nöjda med så fantasin fick flöda.
Så här ser den ut uppfälld........(visst är min dotter vacker?!?)

........och så här ser den ut nedfälld. Jag gjorde den extra lång för att den ska kunna vikas i flera lager.

Till det behövdes det också vantar. Och efter letande efter mönster blev det fantasin igen som styrde och jag använde mig av idéer från mina vita sockor som du ser i kanten till höger.

H ville att de skulle vara ganska långa upp på armen och med den fina virkade kanten på, som både sockor och tubhalsduken har. Längden på vantarna är faktiskt jätteskönt och praktiskt.

      

Min andra dotter beställde ett pannband och här använde jag mig av ett färdigt mönster från Drops garnstudio. Klicka här så har du ett gratismönster.

För några veckor sedan skrev jag om att jag skulle börja sticka en åkpåse. Nu är den färdig!

Precis när jag började närma mig slutet på den och skulle börja sticka luvan, i söndags eftermiddag, fick jag ett sms att en liten ny människa fötts in i släkten. En flicka! Så underbart. Och jag vet att  någonstans uppe, från ett liv på andra sidan, spanar min bror och svägerska lyckligt ner på sitt nya lilla barnbarn.

Eftersom tofsen ännu inte var gjord la jag in lite gammelrosa i den. Det rosa restgarnet  räckte även till ett par vantar till de små händerna som väntar på att få upptäcka världen.

Apropå vantar. Någon ropar mooomoooooo, jag behöver också vantar!

Och moomoo ska nu snickra ihop ett par vantar till världens goaste Ella!