Ja, nog måste ni undra, eller kanske någon i alla fall.
Det blir långt mellan inläggen denna höst.
Idag, när jag på min anslagstavla på jobbet prickade av att onsdagskonferens i v 45 avklarad, sa min närmsta kollega; Hur snabbt har denna höst gått egentligen? Har verkligen alla de där veckorna gått?
Det har varit och är en mycket intensiv termin. Det är väl kanske det priset man får betala när man är ambitiös och vill prestera, om än inte alltid i högsta topp, ändock utifrån det allra bästa man förmår.
I sin ambition är det lätt att gå på många nitar, slå huvudet i golvet, slita sitt hår, bli ömsom besviken ömsom euforiskt lycklig för att i nästa stund stå med nästippen millimetrar från den berömda väggen.
Att vara lärare är ett kall, inget man satsar på för att göra större karriär, bli rik och bli berömd.
Nej men man lever på och för de ögonblick, som ibland snabbt svischar förbi näthinnan, när man blir fullkomligt överväldigad av att se hur ungdomarna växer i självförtroende, styrka och personlighet.
Ett växande som frigör kreativitet, kunskap och ett hopp om en ljus framtid.
De ögonblicken glimrar som de vackraste diamanter i den annars ibland ganska tunga vardagen med kursmål, betygskriterier, åtgärdsplaner, mentorssamtal, omdömen, konflikter, datoruppdateringar i parti och minut, lärplattformer, googlekalender, mailadresser som inte fungerar, tid som aldrig räcker till, tid som aldrig ges eller i alla fall avsetts för lite av och......... mm mm.
För att inte tala om den berömda förtroendetiden som närmast kan liknas vid ett långt gummiband som det kan dras i hur långt som helst.
Men idag har det varit en diamantdag på jobbet! Då älskar jag mitt jobb.
I morgon är det Kulturnatten här i Örebro. Hela stan sjuder av olika estetiska uttryck från tidig till sen kväll.
Människor över många generationer bjuder på sig själva och sätter en helt fantastisk livsbejakande anda på vår vackra stad. En anda som får onsdagens Efterlyst på TV 3 att framstå som att det handlade om en helt annan kontinent.
Jag kommer stolt att stå på Örebro Konserthus med mina elever från Risbergska Skolan som representanter för det positiva här i livet.
Mitt eget sätt att annars bidra till stadens kulturliv, förutom att tjänstgöra som sånglärare, är att upplåta min sopranröst till Örebro Kammarkör som denna höst verkligen har ett digert program. Ett stort projekt ligger redan bakom, med G F Händels Dixit Dominus i början av oktober tillsammans med Rebaroque från Stockholm. Rena rama röstakrobatiken emellanåt och vilka fantastiska musiker!
Just nu är det Juloratoriet av J S Bach tillsammans med Svenska Kammarorkestern. Det övas för fullt. Mäktiga koraler och svängiga körsatster som kräver god kondition och stor uppmärksamhet men ack så "förödande" roligt. Du kan läsa om konserterna här och här.
Samtidigt som mina estettvåor har sin stora produktionsvecka på skolan, v 50 och 51, passar jag på att hålla högt tempo även på kvällarna genom repetitioner och konserter.
Om det är lyckat?! Smällar man få ta.
Stackars M som får ta hand om tomglaset, som han brukar kalla mig.......
Inte nog med det. Vi, Örebro Kammarkör, kommer även ha vår årliga julkonsert i Nikolaikyrkan.
Med hjälp att ett osynligt skohorn har vi lyckats klämma in vår sedvanlig julkonsert mellan allt arbete på konserthuset. Denna enda julkonsert lär snabbt bli slutsåld då vi annars brukar fylla kyrkan både två och tre gånger.
Räcker det med det? Nej då. Ett antal av oss kommer dessutom finnas med i kören på O Helga Natt på stortorget den 4 december vars ihopklippta resultat kan ses på julafton i TV 4 kl 20.00.
Puh!
Kan avslöja att julköttbullarna är redan tillagade och ligger i frysen. Min äldsta dotter och jag hade en mysdag förra veckan när vi rullade köttfärs och pratade om livet.
Från att ha varit en dyster sångtant med för mycket trassel på jobbet som ville ge upp allt fick min goa dotter mig att fatta nytt mod. Efter några kilo köttbullar senare kändes det lite bättre.
I Allhelgonahelgen var det sång med Nikolai Vokalensemble med bl a Mozarts Requiem på repertoaren.
Hur mår jag då mitt i alla dessa produktioner?
Jovars......har precis gjort ett intensivt besök i värkstan. Horisontalläge och tunga mediciner men idag var det på med hårt åtsnörd korsett jag åkte iväg till jobbet och tänk vilken tur det var.
Det var ju en diamantdag idag!
Nu stundar en kulturhelg på annan ort med min käresta. Och inom en snar framtid en liten tripp till goda vänner i södra England. Några shoppingdagar ska det njutas av i London och The Phantom of the Opera!
Vilken tur att köttbullarna är färdiga. Efter denna höst kanske det blir det enda på julbordet i år........
