måndag, december 31, 2018

Ett Nytt År i sikte






I år blev det inte mycket skrivet på min blogg.
Inte heller i mina olika tankeböcker. 

Året gick helt sin egen väg och jag försökte så gott jag kunde att följa med 
över stock, sten och en och annan uppförsbacke.

Den inre sången i mig har ständigt varit psalm 269 i vår psalmbok ”Sorgen och glädjen de vandra tillsammans”. 

Lyckan över att vara igång som sång- och körpedagog igen är stor 
och det ger energi och glädje i stora mått. 
I början av året hade jag precis avslutat en 10 veckors lång kurs
 i smärthantering  på Smärtrehab vid USÖ. 

En målsättning under kursen för mig var att till våren försöka arbeta en viss procentsats och att ansöka om viss del vilande sjukersättning. 
Du som följt min blogg genom åren vet vilket trauma det var för mig 
när jag drabbades av kraftigt utmattningssyndrom,
  som i kombination med min ryggproblematik 
tog min yrkesidentitet ifrån mig.

Jag njuter av varje sekund när jag nu återigen undervisar och av att min kreativitet är tillbaka. 

Tack vare glädjen på Sångverkstan
där jag har min hemvist,
har jag hittat vägar att hantera Livstrauman under året.
Händelser jag önskat att få ha varit helt utan. 

I det förra, och årets enda, blogginlägg skrev jag om hur en av mina väninnor
fick sluta sitt Liv när cancern övertog hennes kropp. 
Hon hoppades att få ta del av den immunterapin som årets nobelpristagare i medicin forskat fram,
 men sjukdomsförloppet i hennes kropp gick för fort. 

Ny sorg blandades med minnen från gamla sorger av sjukdom och död i min egen familj där många tagits ifrån oss alldeles för tidigt. 

Att sitta vid någons dödsbädd lämnar spår i själ och hjärta, 
som lätt flyter upp till ytan när Livets Skörhet på nytt är på besök. 

Att några månader senare förlora ytterligare en vän, 
på det värsta tänkbara sätt, blev totalt chockartat. 
Någon tog sig friheten att bestämma över Livet genom att brutalt mörda en annan människa, 
den av mina vänner som jag kallat lillasyster. 


Om Livet skakade för mig är det bara en liten suck mot vad det har varit

 och är för hennes barn. 
Att hennes mördare fortfarande går fri är bortom allt tänkbart. 
Det går inte en dag utan att jag tänker på henne
och på det hon anförtrott mig.

Att skruva tillbaka tiden har aldrig varit mer önskvärd än efter det hemska mordet. 
Och inom mig är både sorgen och vreden stor. 

Under året har de sjukdomar som finns i vår kärnfamilj satt spår av olika slag, 
och det har tagit mycket på krafterna. 

Jag har inte orkat vara den vän till andra som jag skulle vilja vara, 

utan har fått ägna mycket tid åt egen reflektion och återhämtning. 

Tacksamheten är stor att jag fortfarande kan bära allt Livet innebär tillsammans med min Livskamrat. 

Mitt i decembermörkret firade vi i stillhet vår 40:e förlovningsdag. 
Gränslös kärlek och tacksamhet svämmar över när jag tänker på 
alla år vi haft tillsammans, och fortfarande har. 

Själv har jag blivit mycket sparsam till vad jag säger Ja till. 
Och mina nej står jag till hundra procent för även om jag vet att många inte förstår vilka kriterier som styr mina val. 
En lärdom och styrka som jag anammat alldeles för sent i livet.

I många samtal med en kär och nära vän har jag fått ta del av hur Livet fullständigt tilltufsat och dränerat henne på glädje och kraft. 
Vi stöttar varandra och känner trygghet i en långvarig och genomärlig vänskap. 
Vi har tillsammans konstaterat att Livet inte är rättvist. 
Orden att alla har, eller får sitt, är en sanning med stor modifikation. 
Vissa av oss får mer av det som är tungt att leva med. 
Så är det.

-----------------------------------------------

Vilken tung och ledsam läsning tänker du nu. 
Och du får tycka det. 

Det enda jag vill är att förmedla lite eftertänksamhet på en nyårsafton, 
i vårt sekulariserade tidevarv. 

Jag har som sagt njutit av att få undervisa igen. 
Det är inte ett jobb - det är då jag kopplar av från Livet. 

Och när Livet visar sig från den bästa sidan, 
då njuter jag. 

Verkligen.
Det kan vara när Alma sex år vill sova hos mig 
och 
gärna kryper upp i sängen under mitt täcke. 

Det kan vara när Ella snart 11 år söker min hand
 när vi tillsammans går på bio. 

Det kan vara i ett djupt samtal med någon 
av mina älskade döttrar 
som kanske vill ta del av lite klokråd från sin mamma. 

Det är när jag får tillbringa tiden med min Livskamrat på vattnet ute på Vättern. 

Det kan vara i små ögonblick av Nu, 
fångat genom en kameralins eller bara avfotat i hjärtats album. 

Önska mig inte ett Gott Nytt År. 
Alla som gjorde det förra året kan ta tillbaka det. 
Det blev ett År med mycket som inte var Gott. 

Önska mig istället Ett År 
med rätt utmätt portion av kraft 
för att möta varje ny dag som den är. 

Ett År där jag kan komma ytterligare ett steg längre 
i min strävan att leva efter sinnesrobönen. 

"Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” 

Önska aldrig någon något som inte kan bli verklighet 
- om du inte kan stå bredvid och stötta när det inte blev så -

Fråga aldrig det enkla om hur det är 
- om du inte är beredd att ta dig tid för att ta hand om ett ärligt svar -

Och Du som ändå vill önska och fråga mig, 
 jag har lärt mig att välja de tillfällen när jag svarar ärligt 

Inför det Nya Året önskar jag oss alla 
att den verklighet vi möter inte blir oss mer övermäktig 
än att vi klarar av den. 

Jag önskar att Vi alla kan se på varandra, 
och på vår jord, 
med kärlek och att handla därefter.  

Var rädda om Varandra, 
om vår Jord 
och
 allas Vår gemensamma framtid. 

Det är min lilla uppmaning inför det nya året
2019!


Kram från Lillan





3 kommentarer:

Lottaf sa...

❤️❤️❤️❤️

Yvonne sa...

Så fint skrivet! Har tänkt på dig mycket eftersom jag följer dig på Instagram.❤

Eva S sa...

Tungt inlägg! Ja, det kan kanske någon tycka. Har man levt ett litet ögonblick här i välden och fått ta del av lärdomar bara livet kan ge, ja då upplever jag det som oändligt vackert skrivet.
Det är ju precis så där livet kan vara! Vill sända en tankekram och önskar dig den styrkan just du behöver när du behöver den!