onsdag, december 30, 2009

Nyår

Näst sista dagen på ännu ett år.
Det är lätt att bli lite filosofisk........

















och låta tankarna vandra tillbaka över året som ligger bakom.














Försöka lämna sorg av brustna förväntningar bakom sig........














tillåta sig att bli varm, omsluten och upptinad........















i den så påtagliga närheten av kärlek och omsorg 
från familj, släkt och fantastiska vänner som burit och bär mig.















Likt de tre vise männen, jag ser ett ljus i öster........














och känner en ljuv vittring av förväntan ........
















GOTT NYTT ÅR

och var rädda om varandra önskar Lillan




tisdag, december 22, 2009

Julkulning

Förra tisdagen inledde jag en julkonsert, i underbart vackra Sköllersta kyrka, med en i stunden skapad kulning. En improvisation starkt präglad av höstens frustration över min onda rygg men med ett skimmer av befrielse över att kunna få uttrycka sig och kommunicera med sin sång igen.
Det kändes helt fantastiskt och känslor från djupet av mitt inre släpptes ut i frihet.
För mig är kulning ett handfast redskap och en symbol för; styrka, kreativitet och frihet!
Kulningen ledde in i fortsatt á capellasång av folkmelodin till Gläd Dig Du Kristi Brud, som jag älskar att få framföra i adventstid.




Det gäller att inte glömma bort att lägga fokus på det lilla oskyddade barnet i krubban. Livets kärna i den största av årets högtider.


I vår lilla trädgård vilar äppelträdet och roserna under det vackra snötäcket........


........själv vilar jag under en varm filt och är lycklig över att jag orkade med alla konserter!

Hosianna, Pris och Ära........

söndag, december 13, 2009

fredag, december 11, 2009

Lågtryck

”Fantasi är viktigare än kunskap.” Citat; Albert Einstein.

Inneboende kunskap kan i mötet med fantasi nå skyhöga höjder!
Citat; Lillan



Min längtan efter undervisning och mötet med elever är större än vad min kropp tillåter. Det är kris just nu i själen.



Filosofen inom mig jobbar........Kris = kaos + möjlighet. Läs mer här.
Kaos, kaos, kaos, kaos, kaos, kaos kaos..........................
möjlighet, möjlighet, möjlighet, möjlighet, möjlighet, möjlighet, möjlighet, möjlighet...............

Livets efterrätt........




i en fantasifull dans, en av........



 livets största möjligheter!

Mojjmojj ler........

söndag, december 06, 2009

Nya kunskaper på gång del 2

Efter att ha haft kort besök av "Låg"  igen bestämde jag mig för att istället bjuda in min pedagogikguru John Dewey i helgen. Det kändes helt klart att det åter var dags för lite "learnig by doing"



Frostig adventsros

På min specialstol vid datorn har jag utmanat ryggen för att börja hitta rätt i Photoshoplabyrinten, en vansinnigt rolig födelsedagspresent som jag fick av M i oktober. Måhända har han lite dåligt samvete för sågningen av min akvarellmålning som jag berättar om lite längre ner.



Som tur är har jag en fantastisk bra lärare som bor i rummet bredvid datorn. Dotter E, familjens fotoproffs, lotsar sin moder tålmodigt och är en mycket bra pedagog. Hon brås helt klart på mig........



Jag har alltid haft en dröm om att kunna måla tavlor, framför allt i akvarell. Men efter ett försök som nygift gav jag upp. Det signerade konstverket fick följande recension av M;
Vad synd att du signerade det. Annars hade jag kunnat sätta upp det på mitt jobb och sagt att någon av syskonbarnen hade målat det.
Och det var med sanningen överrensstämmande. Det är främst inom sång och musik min estetiska kompetens hör hemma. Om kunskaper som utförs i köket eller med hjälp av stickor och virknål också räknas så ligger jag nog hyfsat bra till.


Mumsmums

Med kamerans hjälp kan jag i alla fall känna mig nöjd med både det ena och andra. Och att dessutom kunna få leka ännu mer med sina bilder i Photoshop passar mig ypperligt. Så bilderna du ser här är kort och gott en liten vernissage från Lillans fotostuga.



Tänk att man ska behöva bli en kvinna i mogen ålder för att våga säga att man är tycker att man är bra på något........

fredag, december 04, 2009

En fantastisk vecka

I söndagskväll fick jag ett brev i brevlådan.
Det är något alldeles speciellt med det handskrivna arket, ofta utvalt med omsorg till den som ska få det.
Jag blev glad och väldigt berörd.
Tack till Dig som delade med dig av dina tankar.
Mitt filosoferande här får en djupare dimenson när den möts av andras tankar. Det känns oerhört berikande.



Kan inte avhålla mig från att dela med mig av lite julstämning från Gamla Stan i Stockholm.
Det här skyltfönstret påminner mig lite om julskyltningarna som
som barn.
På den tiden när det inte fanns en enda sak i affärerna som påminde om julen innan första advent.
Med stor förväntan gick man "fram på stan", känt Kumlamål, för att titta på all fin julskyltning. Och så fick man köpa en smällkaramell att hänga i granen.
 Är jag 100 år?!?




Konstig är jag nog i alla fall som tycker att oskärpan i den här bilden bara förhöjer stämningen. De gamla härliga husen och gränderna inrymmer mycket gammal intressant historia.
Vad spännande det vore att få träffa alla människor som bott på just denna gata genom tiderna.



En gammal ensam ekstol i en gränd - en plats för den som behöver vila.



Julmarknaden på torget vid Storkyrkan bjöd på diverse smaskigheter. Några små godsaker slank med i en påse. De ska få pryda vår julgran.



Igår morse var jag uppe tidigt i ottan för att åka till USÖ.



Kallt och vackert!




Så här blev prydnadskålen efter lite lek i Photoshop senare på kvällen!
En egen liten komponerad julstjärna.  




Men den absolut sötaste av alla stjärnor är denna lilla pärla!





En helt fantastisk vecka att leva länge på!
        

torsdag, december 03, 2009

Pärlbröllop

 I nöd och lust........





och livet ut!             
                                                                  

måndag, november 30, 2009

Lillan på språng


Idag är livet en härlig smällkaramell! Njuter av vår vackra huvudstad tillsammans med världens bästa M.

söndag, november 29, 2009

Hosianna

Första adventsgudstjänsten närmade sig sitt slut och den sista psalmversen inleddes med en kraftfull tonartshöjning. Den största av mina mentorer inom musik lyckades som vanligt att få orgeln att jubla av glädje. Jag tog ett djupt andetag för att följa med ända till slutet i psalm 108:
Han kommer till sörjande hjärtan, och livet får annan gestalt.........Var glad, var glad........

........det gick bara inte, jag fick inte fram en ton ur strupen. Tårarna började rinna och jag blinkade febrilt för att inte mascaran skulle följa med.
Glädjeruset från orgeln berörde mig djupt i hjärtat och blev en enda stor mastodontkrock till de tårar av uppgivenhet, som tidigare under natten hade fallit ner på min kudde.

En varm glädje och lycka landade inom mig........jag vara med! 





En fantastisk helg som gått i familjens tecken med god mat, sagor, mys, alfapet, musik, kramar, sång, och väldigt mycket
moojmooj och mooffaj.
Vilken gåva att vara så tacksam för! Vilken gåva att leva för!


fredag, november 27, 2009

I väntan på advent

Fredagskvällsmys och jag njuter av lite adventskänsla i hemmet. En tur till Tant Grön igår, tillsammans med en mycket kär vän, resulterade i tre kassar! Ooops!



Vita små julstjärnor på den gamla silverbrickan i matrummet........




........vit miniamaryllis i hallen.......




.........röda rosettjulstjärnor i köksfönstret




........och den gamla tomten från M:s barndom på plats i vardagsrumfönstret.




Nu är det bara pysslet med hyacinter och lite saffransdoft kvar.
Just det, en lampa i den nyinköpta vita advenststjärnan också.

Och på söndag sjunger jag!!
Livet är härligt!

onsdag, november 25, 2009

Acceptans

Hur får du tiden att gå? Det är en av de frågor som jag flera gånger fått under tider av lång sjukskrivning. Alla som känner mig vet att jag kan vara både mycket intensiv, fartfylld, kreativ och att jag fullständigt kan jobba ihjäl mig för saker som jag tror på och vill utföra. Frågan kanske är befogad, jag vet inte……..

Livet har lärt mig att tiden går, vare sig man vill eller inte, dessutom oftast mycket snabbare än man har tänkt sig, och att själv få tiden att gå är verkligen inget jag har reflekterat över denna höst. Jag har helt enkelt inte hunnit! Annat har tagit min energi, ork och tid.

På något vis har jag kanske genom åren fått en viss en viss rutin på att aldrig ta någonting för givet. Det enda man är garanterad är minnena och nuet. Minnen kan vara både bleka, starka, roliga, sorgliga, livfulla, stillsamma, livbejakande, ångestfyllda……..

Det gäller att sortera in sina minnen i rätt låda och att kunna ta fram dem och titta på dem vid behov och därefter sortera tillbaks dem där de hör hemma.

Men att bara leva på sina minnen driver inte livet framåt. Därför är det viktigt att leva i nuet. Fånga dagen, Carpe Diem, som det så vackert heter. I stunder av oro, smärta, ensamhet, besvikenhet, separation eller vad det än må vara kan dock de vackra orden vara som ett hårt slag i ansiktet.

Att fånga dagen kanske i stunden innebär att få ge upp, att skrika, att gråta, att våga förstå, att bejaka, att säga nej.

Eftersom morgondagen inte är utlovad för någon av oss tror i alla fall jag att man förbereder sig bäst för den genom att se verkligheten som den är och att acceptera den. De gånger jag vågar - jag upprepar vågar - landa i acceptans, och det är verkligen bland det svåraste jag har förmåga till, har jag funnit ett lugn.

I acceptansen får jag den ro jag behöver för att kunna slappna av och låta både min kropp och själ återhämta sig och få den kraft som behövs för att kunna gå vidare.

För Er som vill gå djupare i dessa tankar kan jag rekommendera en bok av Anna Kåver;

Att leva ett liv - inte vinna ett krig.

Det är så jag försöker att göra, att leva mitt liv trots att kroppen ibland skriker av smärta och jag själv bara  vill skrika allt jag orkar att jag hatar, hatar, hatar smärtan........




........och kanske är det därför det blir så mycket stickade sockor och virkade blommor........

måndag, november 23, 2009

Änglabesök

Vissa människor kan man få riktiga abstinensbesvär efter. Idag knackade det på ytterdören och där stod hon, min goa, barnlediga, kollega och så innerliga vän. En av dem som får ta del av mina djupaste tankar. En riktig pärla bland vänner och kollegor! Hon kom i sällskap med två av sin härliga barn bara för att ge mig denna vackra ängel. I skrivandets stund finner jag inte de rätta orden för vilken glädje och kärlek som jag känner mig överväldigad av.




Den vackra ängeln har skapats av hennes syster.
Änglavingarna sträcker sig hoppfullt uppåt.......



........samtidigt som hon/han står stadigt på jorden.




Hela mitt hjärta säger bara TACK!

Du som bor i närheten av Örebro kan hitta fler skapelser av SAKA-form hos helmysiga Floristen Mia.
Första advent finns hon även på Stallbacken!


Själv har jag ordnat så att mina virkade blommor fått sina pärlor på plats.......



........



........och efter en kväll i filmsoffan finns det ett antal nya blommor som nu väntar på sin pärla.........

Vad sägs om ett pärlande skratt så här på måndagskvällen!

söndag, november 22, 2009

Blommig domsöndag

En av mina döttrar ville ha små blommor på sitt pannband som jag nyligen stickade till henne. Det var så kul att virka så jag kunde inte sluta.......




........och några timmar senare har jag en liten samling som jag........



.........ska köpa sötvattenspärlor till och sätta i mitten på varje blomma.



Bra avslut på en mysig helg!