Nu har det vänt

Äntligen har det vänt! Jag är lika tacksam varje gång när jag är säker på att det faktiskt är så.

Det har vänt och livet är på väg mot ljusare tider igen, i alla fall för mig.

Att befinna sig i ett s k skov när värken i ryggen övergår till smärta är lika med att göra ett besök nere i en mörkare dalgång. I det läget är det inte lätt att tänka på mindfulness och acceptans när det enda man vill göra är att få skrika och gråta. All kunskap från smärthanterings-kurser blir som tomma såpbubblor som bara försvinner ut i luften och spricker.

Då saknar jag min pappa som bara med en blick kunde bekräfta och förstå.

Igår natt drömde jag om honom, inte alls ovanligt när jag blir riktigt dålig. Det är som att han dyker upp i drömmen för att hjälpa mig att vara tålmodig och klarare se att ljusning är på gång.

Efter drömmen vaknade jag till och låg länge i den ljusa sommarnatten och tänkte på honom och på livet. Framåt morgonen somnade jag äntligen om igen och drömmer då om mamma. Mamma som jag aldrig fick chansen att lära känna eftersom jag var för ung när hon gick bort. Det mysiga var att i drömmen skulle vi precis plantera ut plantor som vi tillsammans hade drivit upp och vi var båda två väldigt stolta. Det var ju ett pappajobb.

Att jag igår fick hela dagen tillsammans med min egna lilla familj ute på sjön var det som slutligen gav mig den där sista putten framåt och i den sena kvällen igår kunde grannarna se den bekanta bakdelen igen från den glatt planterande Lillan uppoch nervänd i sina rabatter.

Tacksamma tårar rann efter kinderna.

Och jag planterade asterplantor, mina absoluta favoriter till sensommaren och hösten. Det som pappa alltid sådde i långa rader för att kunna ge mig en stor bukett av på min födelsedag.

Idag är livet mindfulness och acceptans och jag älskar det!

Lillan på språng

Ligger just nu ute på Vättern och rehabiliterar kropp och själ!

Det doftar fläder

Ett besök i trädgården hos en av mina storasystrar (det är mysigt att vara Lillan) resulterade i att en av sommarens favoritdrycker är på gång i köket. Fläderblomssaft!
Det ligger just nu 100 stora blomklasar och beblandar sig med citroner, socker, citronsyra och vatten. Om några dygn finns det färdig saft att njuta av. Iskall med mycket is i, mmmm!
Jag känner på mig att mig att favoritmågen lär dyka upp.......


Håll utkik om några dagar så lovar jag att återkomma med ett gott recept på glass som jag brukar göra på fläderblomssaft.

Efter några dagars vedermöda med jobbig värk i min rygg är det som balsam för själen att få gå ut i den härliga underbara naturen som just nu bjuder på så oändligt mycket läckerheter att se, känna, lukta och smaka på.
En försmak av himlen!

Livsbejakande frihet

Nu står de där i rabatten, som en ståtligt och skickligt ihopkomponerad bukett och bara sprudlar av kreativet och livsbejakande frihet.

Carpe Diem!

Fånga dagen - här och nu, sträck på dig och känn dig fri att bara vara den Du är! / Lillan

Midsommarfilosofi

Just nu, kl 01:07, är det årets ljusaste natt........
........ i alla fall enligt almanackan.
Men, allt är ju relativt........

Ute är det nästan mörkt,

men bara nästan,

ungefär som i skymningen runt Kalle Anka på julafton........
........lika mörkt som det är vid klockslaget när Karl-Bertil Jonsson gör goda gärningar på julafton blir det i alla fall inte när det är midsommar.

Tror jag i alla fall,

men

allt är ju relativt.

Om det är varmt eller kallt ute står i relation till vilken årstid det är........

Vad skönt att sillen, den färska potatisen, gräslöken, gräddfilen och jordgubbarna smakar precis lika gott varje midsommarafton.
För att inte tala om den trygga värmen tillsammans i goda vänners gemenskap!

Det är inte relativt!

Det ÄR.

Ovärdeligt!

Glad fortsatt midsommar önskar jag Dig som hittat till min tuva.

Det luktar gott i köket

Det finns inget godare än färskt hembakat matbröd. Dessutom är det vackert att se på och för att inte tala om den fantastiska doften som sprider sig i hela huset.
När jag bakar blandar jag gärna olika mjölsorter för att få en mustigare smak och konsistens.
Allt jag bakar sker också med stor variation. Att följa ett recept till fullo gör jag nästan aldrig utan jag vill alltid sätta min egen lilla prägel på allt jag tillverkar i köket.

Recept på dagens tre limpor kommer här och de påbörjades redan sent igår kväll.

Dag 1: Blanda i en degbunke

1 dl onaka (eller fil)
1 dl vetekli
1 dl vetekross
1 dl rågkross
1 dl solroskärnor
1 dl linfrö (jag väljer helst krossade linfrön som kroppen har lättare att tillgodogöra sig)
russin efter behag eller utan
1-2 msk honung
1 msk salt

Häll 4 dl nykokt vatten över,rör om och lägg över en bakduk och låt degen stå till nästa dag.

Dag 2: Rör i 2-4 msk mörk sirap.

Blanda i en annan bunke ca 16 dl mjöl av blandade sorter med 2 påsar torrjäst. Det går bra med t ex 8 dl rågsikt och 8 dl vetemjöl. Själv valde jag idag att blanda dinkel- och specialvetemjöl med fullkorn.
Blanda i mjölblandingen i degbunken och häll 5 dl nykokt vatten över.
Arbeta degen ordentligt och låt den jäsa i ca 30 min under bakduk.
Var sparsam med mjölet, degen ska vara ganska kladdig!

Arbeta snabbt ihop degen igen och dela den i 3 delar och lägg dem i 3 st i lätt smorda
avlånga formar, 1 1/2 liter.
Låt bröden jäsa ytterligare ca 30 min med bakduk över sig.
Värm under tiden ugnen till 225 grader.

Grädda bröden längst ner i ugnen i ca 40 min.
Om man inte vill den lite brunbrända ytan på bröden, som jag älskar, kan man täcka dem med folie de sista 10 minuterna.

Urmumsigt!!

I tveksamhetens tid

Vilken kall och blöt junimånad vi har, i alla fall så här långt. Mina taklökar tycks dock inte vara ett dugg bekymrade för det och faktiskt inte jag heller.



Trots att sommaren är ovanligt tveksam i år, kan jag inte låta bli att bara njuta av den frihetskänsla som alltid infinner sig när hela ledigheten ligger framför och bara väntar på att fyllas av upplevelser.

Om du klickar här kan du lyssna på Lisa Ekdahl i väntan på värme och sol.

Äntligen ledig

Kallt, blött, mörkt och regnigt, det gör väl ingenting när man kan krypa upp i soffan med stickningen, titta på en film och veta att man har en lång hel sommar framför sig!

Att leva här och nu

"Livet är inte ett problem som ska lösas utan en verklighet som ska upplevas."

Soren Kierkegaard

I full frihet

Några som verkligen börjar njuta av sin frihet är mina tidigaste pioner.
Från att ha varit små runda bollar fulla med myror breder de nu praktfullt ut sig i rabatten.

De släpper verkligen loss och ger allt de har för att sprida glädje. Vilken generositet!

Undrar hur samhället skulle se ut om fler av oss inom arten människor var lika generösa mot varandra?!? Åh andra sidan innebär ju generositet att även ge plats och utrymme åt någon annan som breder ut sig........

Irisknoppen

Vilken förväntan det finns i den vackra blå irisknoppen. Det börjar skifta lite vitt i toppen på den nu och snart kommer den fantastiska blomman att slå ut.
Jag ser även en djup smärta i knoppen. Det gör ont att vara så hårt insnörpt när man längtar intensivt efter att få sträcka på sig och breda ut sig i sin fulla längd.
Det påminner mig om året efter min ryggoperation när jag var inlåst i en hemsk korsett av hård plast. Det påminner mig om alla de gånger jag längtat efter att få ge utlopp för min kreativitet men inte orkat.

Vad lycklig jag är för att livet just nu visar sig från en bättre sida än på många år!

På promenad i trädgården

Just nu blommar rosentryn för fullt. Det är bara att gå ut plocka in stora fång och göra härliga buketter. Perfekt i skolavslutningstider.

För någon månad sedan såg det ganska tomt och ödsligt ut i min stora blomrabatt på södersidan. Där trängs både den ena och det andra nu och jag inser att det blir knöligt att få plats med både asterplantor och dahliarötter. Nu börjar det bli stora knoppar på mina vackra "vad-de-nu-heter" -irisblommor som inhandlades på någon trädgårdsmässa för några år sedan. Trädgårdsmässor och handelsträdgårdar är som balsam för min själ och jag kan gå i timmar och bara njuta. Tyvärr råkar det vara på just de platserna som, av någon märklig anledning, M brukar börja hyperventilera. Därför är det viktigt att säkerställa sig om att det finns möjlighet till näringsintag i snar närhet om jag inte ska få bära alla påsarna själv när det är dags för hemresa.

Här har knopparna börjat titta fram lite mer och den blåa färgen har ett skimmer som en blandning mellan mjuk sammet och siden.


Framför sitter det kantnepeta som blommar vackert blått precis hela sommaren. Fram på sensommaren brukar jag, med lite insats av krigföring om plats mot alla humlor som stormtrivs bland dess blommor, snygga till den genom att ansa den lite och då piggnar den till lite extra och bjuder sedan på blomsterprakt långt in i september. I Poppys trädgårdsblogg finns den med på listan över idiotsäkra perenner.


Min egen favorit bland idiotsäkra perenner är alunrot. Någon gång för många år sedan köpte jag ett par plantor som jag sedan delat och delat och åter delat på i det oändliga och den finns nu lite varstans i rabattfronter.


Det är bl a den här lilla skönheten som ligger till grund för M:s påstående att det i våra trädgårdsrabatter trängs nomader, inte perenner. Vid vissa förflyttningar av växter genom åren har jag nödgats hyra in M:s hjälp då min egen kroppstyrka inte räckt till fullt ut. Det är tur att vi har en liten trädgård! M:s motto är nämligen att man inte ska ha större trädgård än hustrun kan klara av. Trots detta är M en baddare på att både klippa gräs, köpa jordsäckar och torv och mot rimlig ersättning flytta en och annan buske. Från annat håll påstås det t o m att jag är grundare till Svenska Trädgårdsföreningars Nomadförening men det är bara illvilligt förtal.
På alunrotens långa stänglar trängs mängder av små söta rödrosa blomklockor.

Mitt bland alunroten syns lila allium. Som jag förut skrivit så strävar jag inte mot att ha perfekta rabatter med planerade och uttänkta färgkombinationer. Livet är huller och buller och man vet aldrig vad som döljer sig bakom nästa livskrök och varför ska då inte mina rabatter få vara lika oförutsägbara?


Se så ståtlig den lila blomman är och alldeles på tok för farligt frestande nära staketet för alla skolbarn som dagligen går förbi!


Och när det ändå blandas lite huller om buller så passar det bra med lite vallmo också som just så här års bjuder på charmigt knöliga knoppar. För en vecka sedan var de som runda köksskåpsknoppar.......

......idag lite mer avlånga för att förebereda plats för den röda blomman som snart vill spricka fram.

En lite speciell akleja har även börjat titta fram och i bakgrunden skymtar den sibiriska vallmon som kommer från min barndomsträdgård i Kumla. Den låter jag få komma upp precis var den vill . I den bedrövliga lerjord som vi har där vi bor så är jag så lycklig över och samtidigt rädd om de blommor som tycks trivas trots den tunga leran.

En sådan blomma är t ex bergsklinten som jag, när den blommat färdigt, alltid rensar bort då den ofta blir så full av mjöldagg. Trots det kommer den lika kraftfullt tillbaka varje år. Mina clematis, 3 st, är det tyvärr lite sämre med, de vill inte riktigt bli så där stora och blomrika som jag önskar. På Tant Grön fick jag tips om att till lerjord ska man använda hästgödsel istället för kogödsel. Logiskt med tanke på att hästaputtarna äter torrt hö istället för saftigt gräs. Gissa vem som precis innan detta genialiska tips skickat sin käresta att köpa kogödsel?!?

Sist men inte minst vill jag visa den ljuvliga brudspirean som just nu flödar över av vita blomklasar.


Det påminner mig om något annat. Min äldsta dotter ska stå brud i september! Vart tog tiden vägen? Min lilla krullebutt har blivit vuxen.........

........ och jag som aldrig tycks bli det. Hur går det här ihop?

Portförbjuden skönhet

En blomma så otroligt vacker men inte alls välkommen in i våra trädgårdar. Trots den ogästvänlighet den alltid möter dyker den lika trofast upp år efter år. Alltid lika stark i sin mustigt solgula färg och med en sanslös kraft och vilja att aldrig, aldrig, aldrig ge sig. Och när den till slut börjar vissna blir den dessutom vackrare än någonsin.

Vilken styrka och vilket föredömligt mod den utstrålar. Vilken härlig provokation!

Klicka på skönheten och upplev skimret som den ovälkomna gästen utstrålar!