torsdag, juli 21, 2011

Med livet som insats

Här kommer en lite kort hälsning från en som njuter av årets skörd i trädgården.
Vårt körsbärsträd fick förra året någon åkomma och alla bär torkade bort.
I år fullkomligt överöser trädet oss med bär.
Stora vackra bär i stora klasar som får grenar att  hänga ända ner i gräsmattan.
Men de bären som mognar först är de som sitter högst!
Det är tur att ingen ser mig när jag klänger runt på stege för att nå bären.....
lite riskabelt och det är verkligen med livet som insats ibland.
Är man envis så är man.



När jag var 16 år gick min mamma bort och då började jag själv att ta hand om alla bär i vår stora trädgård i Kumla och på den vägen är det.
Inget får förfaras, har jag lärt mig, och alla nyttiga bär ska tas tillvara på och omvandlas till godsaker som man kan njuta av året runt.

Jag kommer säkert ha med mig saftsilar, glasburkar, recept, grytor och slevar på hemmet när det beger sig..........men då kommer jag förhoppningsvis i alla fall inte att bli utan besök.....

Ha det gott alla


4 kommentarer:

annika sa...

Jag kommer och hälsar på dig på hemmet :)
Håller med dig om att inget får förfaras.Men det är en viss lycka att ha sina egenproducerade gotter.
Ta det lite försiktigt där i Körsbärsträdet.

Kram
annika

Lillemor sa...

Ett körsbärsträd vad härligt.
Vårt klarade inte vintern, eller rättare sagt älgarna som åt på det.
Körsbärssaft är så gott kan nästan känna smaken där jag sitter.
Kram Lillemor

Min Skattkammare sa...

Vilket hem hamnar du på....?
Bara så jag vet vart jag ska tinga mig. ;o)
Tycker mycket om körsbärsmaken. "Bärry körsbär" är min favorit.
Snälla söta...ta det lugnt uppe i trädet!
Njut av sommaren!
Kram Kicki

katarina sa...

Haha..det låter underbart!
Säg till vilket hem du tänker bo på för där vill jag också flytta in..;)
Kram o ha en fin helg!
Katarina