onsdag, mars 31, 2010

Vilande ambitioner

Det var ett tag sedan jag skrev.
Orken har inte räckt till och många av mina ambitioner har fått läggas åt sidan.
Nu har jag påsklov och jag söker glädje för att återhämta mig till både kropp och själ.......
jag sjunger och lyssnar på passionsmusik.

I söndags, och även nu på långfredagen, är det valda delar ur Pergolesis Stabat Mater som sopranen i mig förmedlar och ur högtalarna från CD:n njuter jag av Johannes- eller Matteuspassionen av Bach.
Det är skönt med lite klassisk sång som kontrast till allt det läckra och "svängiga" jag annars till vardags sysslar med.

En liten tur till centrum idag resulterade bl a i en vit ranunkel som kommer att ge mig sitt leende vid frukostbordet i morgon.


Jag håller på och städar upp i huset efter en viss ombyggnation i köket. Ommöblering i alla skåp med arbetsterapeutens ord klingande i bakhuvudet........
nära, lättillgängligt och i lagom höjd.......


Många är väldigt nyfikna och därför bjuder jag här på en bild på ena hörnet, numera favorithörnet!



 På den nya köksbänken, i det gamla 5-litersmåttet från min farfars gamla lanthandel in Kumla, står en rosmarin och sprider väldoft .


Att blanda gammalt och nytt är en vacker spegling av livet.........

erfarenhet och nya insikter ger viss stabilitet i tillvaron.

torsdag, mars 18, 2010

Upptankad

Några tunga dagar har passserat och mycket tankar passerar kors och tvärs i huvudet.
På jobbet har jag en liten ask med tankekort som jag var oerhört duktig på att använda för några år sedan.



Kan beställas på Pedagogförlaget om du klickar här.

När elever tittade in på mitt arbetsrum och hälsade på, vilket är mer regel än undantag, fick de dra ett kort. Ibland använde jag det under lektioner och många gånger inför elevredovisningar. Det har var mycket uppskattat och har lockat fram många skratt och blivit inledning till en hel del djupa samtal, både med elever och kollegor.
Asken har inte öppnats på väldigt länge, förrän idag!


Redan i morse förstod jag att det var på reservtanken jag åkte till jobbet, och då menar jag givetvis inte bränslet i min lilla "Mr Bean-bil".
Jag ville inte svika mina elever, varken de nya goa ettorna eller min härliga klass, musikteatertreorna.

Efter de första lektionerna och ett besök från Kinnarps möbler, för mätning och beställning av det arbetsbord jag så innerligt behöver, såg jag plötsligt asken med tankekorten så tydligt stå där i fönstret.
Asken som jag inte öppnat sedan före förra sommarlovet, och jag tänkte........

undrar vad som döljer sig under locket i den lilla asken, precis just nu?

När jag öppnade locket läste jag följande på kortet som låg överst;

Ibland måste man låta ambitionen vila.
Jag bara stirrade på kortet och visste inte om jag skulle skratta eller gråta.

Någon talade tydligt till mig.........

Någon gav mig trygghet och vila i beslutet jag inte ville ta........


Efter lunch träffade jag mina ljuvliga treor och förklarade som det var och gav dem instruktioner att själva ta ansvar och repetera på sitt material till kommande produktion. En av tjejerna gick snabbt in och tog omsorgsfullt huvudansvar och jag kunde lugn åka därifrån, om än med sorg i hjärtat, med en varmt förmedlad känsla i orden .......

"Vi fixar det här, åk hem och ta hand om Dig".


För en stund sedan kom ett sms från en förut omnämnd liten muslimsk ängel.

Jag hoppas att du mår bättre....att du blir frisk....får vila ut. kram
Kram till hela världen från mig, till alla änglar av olika slag.......
och inte minst till snickaren som nu i dagarna anpassar delar av mitt kök.

tisdag, mars 16, 2010

Dripp, dropp, dripp, dropp

Underbara droppar, fyllda av liv och rörelse blandad med en stor förväntan!


Våren är visst äntligen på ingång!
Var Välkommen!

söndag, mars 14, 2010

Helgmys

Åkpåsen, stickad i gosigt och mjukt alpacagarn är nu levererad till släktens nya lilla charmtroll.


Att få hålla en liten 10-dagars liten baby i famnen och känna de små späda fingrarna runt sitt lillfinger är livskvalité på allra högsta nivå! 
Undrar om denna mössa, stickad under herrarnas OS-stafett kan bringa extra tur i Sixtens liv?


Gammelfaster låter väldigt, väldigt gammalt, men det känns fantastiskt fräscht!
Det gäller att njuta av livets alla godbitar när det bjuds........
sol ute, takdropp, snösmältning och vissa minnen efter förra lördagens galenskaper.........


Mormor och gammelfaster men för alltid Lillan i Någons stora hand........

söndag, mars 07, 2010

Som en saga med vittring av vår

Vilken sagovecka denna vecka blev! Förra helgens glädjerus med barndop för lilla Alva och vigsel för hennes föräldrar toppades i torsdags av att en ny liten ängel anlände till vår släkt. Foten jag i lördags kände, när jag la handen på den charmiga magen, visade sig vara en Sixten som tittade ut. En ny kusin till Alva och helt klart en framtida fotbollspelare på elitnivå! Han lär bli farligt snabb för sina motståndare.
10 timmar innan Sixten anlände hade jag precis lagt upp maskor till en ny åkpåse på rundsticka nr 5, den tredje i min produktion av garn. Gissa om jag har fått bråttom att sticka och i kväll kan den nog bli färdig!

Återigen blandas den stora glädjen med många känslor av saknaden efter dem som inte längre finns hos oss………
men det är framåt i livet som gäller!

Det gäller att ta alla chanser i livet att njuta. För vissa var det visserligen andra chansen igår här i Örebro. Själv njöt jag av att vara lagom galen för kanske den enda chansen för mig att vara på en av melodifestivalens delfinaler live. Jag, som inte ens hade koll på exakt vilka som tagit sig dit, tog mig friheten att bli precis så tokig som publiken ser ut att vara när man själv sitter i TV-soffan och tittar på spektaklet som alla häcklar men ändå är så förälskade i.


Jag klappade frenetiskt mina händer och förväntar mig inte att kunna få av mig mina ringar innan påsk, då de redan knubbiga fingrarna svullnade av kraften i slagen. När det gäller busvisslingarna och det frejdiga tjoandet la jag ribban högt till omgivningens förskräckelse. Stackars M hade fullt sjå att hålla sig undan från att trassla in sig i den knallrosa melodifestivalboa jag viftade med och som han, faktiskt ovanligt medgörligt, betalade åt mig i den lilla förrädiska shopen utanför arenan.


Medgörligheten sträckte sig dock inte så långt att han gick extra för att köpa en lika knallrosa glittrig cowboyhatt åt mig. Måhända hade han gjort det om jag inte skrålat med så i allsången som vi inbjöds till under showandet timmen innan sändning. När de kom fram till förra årets vinnarbidrag, La Voix, spräckte jag väl nästan trumhinnorna på de som satt bredvid. Vilken tur att vi satt på första raden på en av balkongerna så att ingen fick det luftdraget i nacken. Och ja, jag var nykter så när som på 1 1/2 glas champagne! Inte ska man väl behöva medel för att våga släppa loss.

Idag är det Vasaloppet och en aning av vår känns i luften.

Efter denna fantastiska vinter väntar jag nu på att få bli av med all snö så att man kan mötas två bilar i bredd på gatan igen........

Jag längtar efter att få sitta i solen vid vårt plank och fika……..


att få använda mitt mysiga planteringsbord inhandlat på Smultrongården för tre år sedan……..

att få grilla en ”utfläkt” och mustigt marinerad fläskfilé……..

och bara njuta av livet och lapa D-vitaminer!

fredag, mars 05, 2010

It takes two

Jag ser fram emot en mysig helg tillsammans med min livskamrat! 
I morgon ska vi på andra chansen och jag  har bestämt mig för att vifta med ballonger på helt fel ställe bara för att synas, vara trotsig och göra tvärtom!



Andra chansen.........
Tacka vet jag denna härliga gamla slagdänga!